Tittar man på filmer från USA ser man ofta en domare som sitter och styr rätten med en järnhand. Riktigt så fungerar det inte i Sverige. Här har vi ett lite annorlunda system med nämndemän, ordföranden och även domare. Men vad är skillnaden egentligen? Vi tittar närmare:
Alla nämndemän i Sverige nomineras av de politiska partierna. Det innebär att det ofta är politiskt aktiva personer som också är nämndemän. Deras uppdrag är dock opolitiskt. Deras politiska tillhörighet ska alltså inte var det rättesnöre de utgår ifrån utan istället är det lagboken och det som framkommer under en rättegång som är avgörande. De röstar sedan hur de ser på målet, om den åtalade är skyldig eller inte. Den som styr rätten är en jurist som ordförande, som kan hjälpa nämndemän att tolka lagtexterna och vägleda dem. I Sverige finns det nämndemän i följande instanser: Tingsrätt, hovrätt, förvaltningsrätt, kammarrätt och fastighetsdomstol. Det krävs ingen utbildning för att jobba som nämndeman men det är en fördel om man kan se saker ur olika perspektiv och inte färgas av sin politiska övertygelse.
Att bli domare är en mycket lång och krävande process. Det tar 10 år, eller mer, att bli domare i en svensk domstol. De har betydligt mer kunskap om juridik och de lagar som styr än en nämndeman. Domare finner du i Högsta Domstolen, Högsta förvaltningsdomstolen och i en del specialdomstolar som exempelvis Marknadsdomstolen och Arbetsdomstolen.